Uppenbarligen är det inte bara jag som har undrat vad som egentligen händer i hjärnan när man har en melodi i huvudet som vägrar att försvinna. I senaste numret av Nature rapporteras om ett försök där man låtit personer lyssna på för dem bekant och icke-bekant musik med och utan sångtexter och samtidigt studerat deras hjärnaktivitet med "hjärnröntgen", fMRI. På olika ställen i musikstyckena tog man bort en bit på 2-5 s och ersatte med tystnad, och studerade samtidigt hjärnaktiviteten i den del av hjärnan som behandlar ljud. Alla försökspersonerna rapporterade att de upplevde sig höra fortsättningen på musikstycken inne i huvudet, men bara om de tidigare var bekanta med musiken. Hjärnaktiviteten rapporteras ha varit olika beroende på om de avbrutna bekanta sångerna hade text eller inte - om försökspersonen kände till texten hjälpte de språkhanterande delarna av hjärnan till att generera bitar av den saknade informationen, och aktiviteten i områden ansvariga för mer "grundläggande" bitar av informationsbehandlingen var mindre. Det framgår dock inte om försökspersonerna upplevde gap i text-fria sånger annorlunda mot gap i sånger med text.
Det finns även korta intervjusnuttar (med de ansvariga för studien) i en nyhetstext om försöket tillgänglig via EurekAlert (på engelska).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar