lördag, september 17, 2005

Smärtlindringens effektivitet påverkas av dygnsrytmen

Samma dos smärtlindrande medel kan ge olika långvarig effekt beroende på om den ges på dagen eller natten. Det visar en studie som publiceras i nuvarande numret av tidskriften Anesthesiology.

Att dygnsrytm influerar smärta är tidigare känt - fenoment har påvisats för bland annat migrän och reumatism. Dygnsrytmen påverkar bland annat också hälsotillståndet för astmatiker (som får högre nivåer av inflammatoriska celler i lungorna under natten).

Den nya studien, utförd vid Wake Forest University Baptist Medical Center, visar att dygnsrytmen också påverkar effekten av bedövningsmedel vid barnfödsel. En epiduralbedövning, med bedövningsmedlet fentanyl, gav i genomsnitt 27% mer effekt för kvinnor som födde barn på dagen jämfört med kvinnor som födde barn på natten. Alla var förstföderskor, och tiden bedövningen räckte definierades som tidsintervallet mellan injektionen av bedövningsmedlet och den tidpunkt kvinnan begärde mer bedövning. För nattfödande kvinnor (kl 20.00 till 02.00) räckte en dos bedövningsmedel i 69 ± 21 minuter, medan samma dos räckte i 92 ± 34 min för dagfödande kvinnor (12.00 till 18.00). Resultaten är liknande jämfört med en tidigare studie med ett annat bedövninsmedel.

Att ta med dygnsrytmen i beräkningen av en dos bedövningsmedel skulle kunna ge mindre risk för bieffekter. Det kan dock bli omöjligt i praktiken i många fall där man använder flera olika medel för smärtlindring: varje komponent kan påverkas annorlunda av dygnsrytmen och sluteffekten blir tämligen komplex och svår att förutse. I andra fall är risken för bieffekter så pass liten att det inte spelar någon praktisk roll. Främst är det så att resultat av den här typen ger värdefulla ledtrådar till hur bedövningsmedel fungerar som de gör. (Det kan också vara värt att korrigera för dygnsrytmseffekten i medicinska studier.)

Länkar
Nyhetsrelease (från WFUBMC)
Anesthesiology (abstract)
Anesthesiology (kommentar till artikeln, kräver prenumeration)
Anesthesiology (artikeln, kräver prenumeration)

3 kommentarer:

Hannelore sa...

Tack för dina mycket intressanta och välskrivna inlägg. Jag brukar länka till dem när de handlar om kronisk smärta, mediciner etc.

http://hannelore09.blogspot.com/

Om man nu tar en enda värktablett - inte kombinerar flera sorter - är den då effektivast vid intag på kvällen eller morgonen? Eller går det inte säga något generellt?

Malin Sandström sa...

hej Hannelore! Jo, när jag ser något intressant om smärta eller smärtlindring brukar jag tänka att "den här är till Hannelore" :)

Sedan är ju smärta något alla kan relatera till, om än i olika hög grad.

Om din fråga: som jag förstod det hela fick man generellt mer långvarig effekt av smärtlindring på morgonen/dagen än på kvällen/natten. Kommentaren till artikeln nämnde att ickestereoida antiinflammatoriska medel, opioider och alpha-2-agonister alla "har en dygnsrytmskomponent", dvs att de påverkas av dygnsrytmen.

Såvitt jag vet ingår både salicylsyra och ibuprofen, de "vanliga" värktablettssubstanserna, i kategorin ickestereoida antiinflammatoriska läkemedel. Så enligt detta bör effekten kunna variera under dygnet. Exakt hur påverkan såg ut, i vilka sammanhang den är märkbar etc framgick dock inte av kommentaren.

Så, ja, det är svårt att säga nåt generellt (som jag vet är sant iallafall)...

Malin Sandström sa...

hans: ja, du behöver inte ens gissa. Titta på standardavvikelsen (21 minuter respektive 34 minuter). Men jag förstår inte riktigt vart du vill komma med din kommentar? Föreslår du att vissa skulle vara mer känsliga på natten och andra mer känsliga på dagen?

Det är klart att resultaten i studien varierar mellan person till person - men inte på det sättet. Dels variation rent generellt - alla är inte lika smärtkänsliga och vissa kommer därmed generellt ha kortare effekt av ett bedövningsmedel än vad andra personer har. Dels kan man tänka sig att dygnsrytmseffekten är lite olika stark för olika personer. Dessa två, smärtkänslighet och "dygnskänslighet" kan kanske variera oberoende av varandra - det vet vi inte.

Jag kan dock inte se annat i artikeln än att det gick åt samma håll för alla undersökta personer, i bägge grupperna.